fredag 26 februari 2010

Stora tjejen!

Nu har vi städat ur i Landsjö, bl.a. har vi tömt vinden på diverse rat. Det blev en släpkärra full! En riktigt tråkig dag, som blev ännu bättre av att det var -18 och snöstorm. Hundarna hade en dötråkig dag, på kvällen mutade jag dem med en stoppad kong. Lira tuggade hela kvällen och fortsatte på morgonen. Vad ska en stackars uttråkad labrador göra? Vi har tränat lite tävlingsfot på promenaderna, attityden är bra men positionen dålig, för Lira fokuserar enormt på vänsterhanden, varför jag varierade positionen på den, och då varierar Liras position också:-) Inte så att hon följer handen, men hon är koncentrerad på den hela tiden. Måste väl jobba mer på att försöka störa ut henne ur stillastående fotposition först. Kanske borde jobba mer med ingångar rakt bakifrån också.

Klippte Liras klor igår, när jag så skulle fortsätta med Montys var han försvunnen! Jag letade ett tag, men han hade gömt sig bra. Gav upp till slut, hugger honom när han är oförberedd:-)

Montys burträning går framåt, han var faktiskt hyfsat tyst i buren när det kom besök. Dock var det känt besök, men det är väl lämpligt att börja där. Lira låg i sin korg och var upptagen med sin nya leksak. Som vanligt Älskar hon leksaken För Mycket så hon fick bara ha den en liten stund, innan bita-sönder-stadiet träder in med full kraft.

Lira har fått små träningspass inomhus (det har varit -28, så ute är man inte mer än man behöver). Läste ett förslag på en blogg att man ska passa på att träna jaktfot i snön, det går väl bra där nere i södra Sverige kanske… När hunden inte bottnar i snön och det är nästan 30-gradig kyla känns träningen onödigt utmanande:-) Men på Kvantum har vi tränat fotgående, och hon fokuserar bra trots människor, hundar och skramlande kundvagnar.

Vi har kört minutträningspass, för att balansera galenskapen lite grann. Det gick mycket bra, men är svårt eftersom Lira inte kan mer än typ sitt, ligg och fot på kommando… Och då blir det svårt att variera sig:-) Vi har kört lite platsliggande också, Lira börjar fatta poängen, och är SÅ söt när hon ligger med hakan i backen och skelar med ögonen upp mot godisen jag lockar med. Hon har också fattat att man inte släpper taget om det man har i munnen förrän man får kommando för det.

Slutligen så vill Lilletini meddela att hon numera är en stor tjej, hon började löpa idag! Blir fint med en höglöpande tik på fjälllsemestern…

Första bilden på Lira

fredag 19 februari 2010

Rådjur

Har varit sjuk och väldigt omotiverad att skriva i bloggen. Har försökt ta 10-månadersbilder på Lira men misslyckats:-) Har inte brytt mig om att väga henne heller, hos veterinären för 4 veckor sedan vägde hon 18,6, och jag tror inte vikten har ändrat sig så mycket sedan dess.

Lira sköter sig fint, fast när jag var sjuk tyckte hon inte att matte skulle ligga i sängen på dagtid. I alla fall inte utan Lira på magen. Men eftersom vi inte har hundar i sängen fick hon lida med tassarna på golvet.

Dagarna är fyllda av flyttbestyr just nu, för ja, vi har sålt huset! Det blir en sista riktigt tung månad nu, sedan blir det väl bättre! Renoveringsmässigt står det typ still eftersom vi har ett hus att tömma och städa ur också. Vi bor på en byggarbetsplats, det ser fördjävligt ut. Jag har rivit ned tapeterna i ”röda rummet” för att lufta det lite, vilket behövdes. Blev faktiskt bättre:-) Men nu är det tapetlimrester kvar på de målade väggarna samt en riven garderob som jag behöver hjälp med för att få ut. Så, mer stök:-/

Det är tur att man har en hund som är gammal och lat, och en hund som antingen är spontant rådjursren eller bara inte har fattat, för skogen här bakom är smockfull med rådjur. Eller skogen och skogen, trädgården också. Gör väl inte så mycket just nu, men vill man ha tulpaner till våren får man väl sätta dem i krukor på balkongen. An-ledningen till rådjursinvasionen är en mindre smart granne som matar rådjuren på sin tomt! I ett villaområde…

För några dagar sedan var jag ute med hundarna, hade precis släppt Lira från sidan och hon exploderade iväg. När hon var en 50 meter från mig dyker det plötsligt upp ett rådjur på stigen 10 meter framför henne. Shit, tänker jag och börjar fumla efter visselpipan, ska hon nu få smak på att jaga rådjur. Men skvallertränade Lira tvärstannar, tittar på rådjuret och snor sedan runt och kommer tillbaka i full fart. Så duktig tjej!

En lite yngre Monty hade fått gå i koppel 200 första metrarna varje dag (det är inom det avståndet från huset rådjuren är), nu tycker han (hittills) att det är enklare att lyda ett nej än att jaga. Men sugen är han… Och vem kan klandra honom, blir rätt sugen på rådjurssadel själv;-)

På tal om tulpaner så ska det bli så spännande till våren, att se vad som dyker upp i trädgården. Trädgården är ganska vildvuxen, men den har varit fin en gång i tiden. Rådjuren har väl inte hjälpt till att hålla den snygg dock…

Jag längtar verkligen till våren nu, så man kan ut i skogen och träna. I juni är det kennelträff, vilket ska bli kul. Och i juli ska jag koppla på husvagnen och dra ned till Bispgården för Labrador Working Camp. Ska bli VÄLDIGT spännande – att parkera husvagnen! :-)

fredag 5 februari 2010

Facitläge!


Memea Mohlin talar om träningsläge när man lär in ett beteende, och facitläge när beteendet ska fungera i en praktisk situation, t.ex. vid hundmöten.

Mina hundar skäller ju ”lite” (eller tokmycket) på ringklockan. Monty är lite för gammal för att det ska gå att göra något åt (insatserna under hans uppväxt var lite halvhjärtade, och Iza slutade skälla – och bry sig öht - så fort dörren var öppnad), men Lira är ju fortfarande ung och påverkbar… Så för ett tag sedan inledde jag operation dörrklocka.

Jag har tränat Lira på att ligga i korgen på samma sätt som burträning, för er som är bekanta med det konceptet. Eftersom Lira burtränades som liten valp gick det väldigt fort att lära henne att springa till korgen och lägga sig, och ligga kvar tills frisignal. Sedan började jag gå och öppna dörren. Sedan lade jag till att ringa på dörren vilket innebär att Monty kommer flygande och gastar. Tog bara en miss innan Lira låg kvar i korgen trots det. Slutligen körde vi en ”halv” facitsituation när mina föräldrar kom och hälsade på. Lira låg kvar, men det var ingen riktig situation eftersom det är välkända personer.

Men idag var det dags för riktigt facitläge, när rörmokaren kom förbi. Monty stängdes in i sovrummet (där han skällde i stort sett hela tiden). Lira gick villigt till korgen, men lade sig inte. Valde att överse med detta och belönade att hon satt kvar i korgen. Så småningom lade hon sig ned också, men hon skällde ordentligt, i alla fall när jag lämnade henne i korgen. Jag avvaktade tills hon gjorde paus en stund, och belönade tystnaden. Sedan låg hon lugnt och avslappnat i korgen medan vi gick runt med rörmokaren i huset! Till slut fick hon gå ur korgen och pussa lite på rörmokaren, det gillade hon:-) Och han tyckte hon var fin och lydig:-) Så kul att se träningen fungera och stressen förbytas i lugn och avslappning. Lira är så himla duktig!

Undra om det skulle gå att burträna Monty?:-) Monty är ju inget fan av shaping direkt… Han blir normalt sett lugn så fort han fått komma och hälsa men jag tycker inte att det ska behövas vid ett kortvarigt besök. Fast det är jäkligt irriterande med skällandet.