Lika som bär?

Detta foto på Lira har den eminenta fotografen Annica (http://www.tervoristerna.nu/) tagit. Jag tycker Lira är mycket lik sin far på den här bilden - så vad säger ni... Lika som bär?

Moorman's Linley Hill?

SJ(j)CH Jobeshill Iago?

Månadens bilder

Lite sent, men här är bilder på Lira, 6 månader. Jag tycker hon är riktigt snygg:-) Ståbilden har Annica tagit.

Liten blir stor

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg hade Annica med sig kameran på träningen, och jag fick fantastiskt fina bilder på Lira av henne:-) Här kan man se hur mycket Lira har vuxit, från 5 veckor till 6 månader! (5-veckorsbilden har jag tagit)

På retrieverträning

Idag var jag och Lira på SSRKs träning. Vi tittade på ganska mycket, men lite fotgående, kontakt och inkallning blev det för Liras del, och en dummy fick hon hämta också. Lira var superduktig! Gick fot som om hon aldrig gjort annat, stadig som bara den och fullt fokus på mig. Tyst var hon också:-)

Monty fick också komma ut en sväng, och han var ovanligt välordnad han också.

Mattes duktiga flicka!

Bushundarna!

Träning

I dag var vi uppe på Torpet och tränade med gänget. Lira var duttig och Monty var olydig. Han ville helst bara umgås och vara i centrum av gruppen, medan Lira stod bredvid - "Träna med mig, träna med mig!!!".

En av tjejerna är väldigt duktig på att fota och hade med sig kameran även idag och fotade oss andra. Jag "gav igen" med min kassa kamera - och inte är jag någon fotograf heller... Men men:

Fina Tino:-)

Bland vittringspinnarna.

Med gotteburken:-)

Lämnar av metallapport.

Hopp-apport.

Igår var vi och spårade. Hittade ett nytt ställe, som var jättebra både för nya och erfarna hundar. Lira fick ett spår på en mycket gammal igenvuxen lägda (troligtvis gammal fäbodvall) och Monty fick ett spår som först var risigt och brant uppför, sedan över en berghäll, därefter gjorde jag en återgång och så ned i riset igen.

Lira spårade som en racerbil med nosen nere i spåret. Monty var också mycket duktig och fixade mina svårigheter. Lira var dock missnöjd, för hon ylade hela tiden i bilen... Hon ville spåra mera!

Dessa fåglar...

Häromdagen stod Lira och stirrade in i en buske. Plötsligt dök hon in och kom ut, stolt som en tupp(!) med en - antagligen kattdödad - fågel i munnen. Hon kom direkt, men ville nog helst behålla fågeln själv... Sedan har hon varje dag sökt där hon hittade fågeln - kanske finns det någon där nästa gång..? Lira fortsätter hoppas.

Månadens skrytinlägg

Lira är nu 6 månader, hon är en hund med en härlig livsglädje som smittar av sig, efter en sväng i skogen med henne kan man bara vara glad. Förra helgen tyckte jag att Lira skulle få prova en nyskjuten fågel. Lade ut en fågel på marken och släppte ut Lira som väntade i bilen. Så Lira studsar ut, får vittring på fågeln och rusar dit griper direkt med ett bra grepp och snabbt tillbaka till mig med den. Hon fick en markering med den också, och det gick också superbra. Lira tyckte det var otroligt häftigt, ögonen lyste och hon såg nästan i kors:-) Hon är såå duktig:-) Nu är pippisarna i frysen så ska vi prova kallvilt sedan.

Igår fick hon vara med på medlemsmöte på brukshundklubben. Det var såå tråkigt enligt henne. Eller först var det jätteroligt med en massa pussvilliga människor, men sedan bara satt alla och pratade. Jättetrååååkigt! Till slut gav Lira upp och sov en stund. Sedan hade hon trååååkigt igen. Då fick hon gå till bilen. Undra om hon hade det roligare där;-)

Lira är en duktig liten tjej. Hon har fått ögondroppar för en ögoninflammation, och jag fick order om att man måste vara två och hålla hunden för att kunna droppa i dropparna. Jodå, det gick ju bra så länge husse var hemma. Sedan for han på tjänsteresa en vecka. Vad göra? Jo, man säger: ”Sitt Lira, och titta på matte”, sedan håller man upp ögonlocket med ena handen och droppar med den andra. Busenkelt! Hur svårt kan det va? Och så får lilla L ett kex efteråt så är hon nöjd med arrangemanget.

På tal om något annat så provade jag, inspirerad av att ha varit TL på en lydnadsklass 1, den apporteringen på Lira. Letade fram en av Izas gamla apportbockar, satte Lira vid sidan, höll fram apporten och gav sedan tillåtelse att gripa. Lira grep den och höll den lugnt tills jag tog tillbaka den. Häpp! Snart klar för lydnadsklass 1 – måste bara lära in en så trivial sak som fotgående också;-) Synd jag inte ska tävla lydnadsklass (*jag ska inte, jag ska inte*) :-p

Såg på en blogg om en ungefär lika gammal labbevalp – shit vad långt de hade kommit. Vi tar det lilla lugna pyret och jag – eller så är det bara jag som inte kan fokusera;-)

Jag är däremot imponerad av Lira som sex månader gammal utan problem sitter okopplad bredvid Monty och tittar på när jag lägger ut ett sök. Sedan sitter hon lugnt kvar när jag först kallar in Monty och sedan skickar ut honom på söket. Jag har egentligen aldrig tränat det, hon bara kan det ändå. Jag är ändå nästan ännu mer imponerad av Monty som, kanske inspirerad, helt plötsligt klarar samma sak! Det har han aldrig gjort tidigare… Fick alltid köra med Iza lös och Monty uppbunden vid träning.

Ja Monty ja, vad gör han då? Just nu går han hemma och surar för att hans kära husse är borta. Annars leker han och Lira mycket på promenaderna, kanske tycker han att hon är vuxen nog att leka med nu. Och i helgen körde jag (inspirerad av att ha varit TL osv) igenom mitt lydnadsprogram med honom. Han gick så jäkla bra (synd vi är uppflyttade till 3:an för länge sedan, den klassen skulle nog inte gå fullt lika bra…). Vi körde lite skall också, jajamän, fint, och sedan tänkte jag prova lite kryp och hann bara tänka det så var Monty nere i backen och kröp (han gillar inte kryp för den som inte känner honom)! Han var laddad helt enkelt! Sötmonty!

Bilder från en morgonpromenad: