Liradini is back!

De som har läst bloggen vet att Lira som valp brukade vänta innanför dörren i stället för i valphagen man lämnat henne i när man kom hem. När hon blev äldre utförde hon dödshoppet över altanräcket. Men så blev hon äldre och förståndigare - trodde jag! Liradini gömmer sig inte långt under labradorpälsen.

Idag gick jag ut med hundarna separat. Först gick jag och Lira en sväng i djupsnön. Lira skuttade glatt i snön och var nöjd och lite trött när vi gick tillbaka. Sedan lämnade jag Lira inne med husse och gick längs vägen med Monty. När vi kommit till slutet av vår gata hör jag plötsligt "tadadam tadadam" bakom mig, en stor hund kommer rusande i full fart. Jag får hjärtat i halsgropen och hinner tänka att en hund som kommer i den farten har knappast vänliga avsikter. Snor runt, och visst kommer det en hund i full fart - Lira! Hur i sjutton har hon kommit ut? Hade husse släppt ut henne av någon anledning? Det var bara att kommendera fot och traska hem igen. Lira hade fått upp dörren, Daniel misstänkte att den inte var stängd ordentligt. Så in med Lira, och dubbelkoll att dörren var ordentligt stängd. Så gjorde Monty och jag ett nytt försök.

Vi hinner bort till exakt samma ställe på vägen, då jag återigen hör en hund i full sula bakom oss. Det är förstås Liradini som igen kommer rusande. Bara att kommendera fot än en gång och vända hemåt. Hade ganska svårt att hålla mig för skratt denna gången... Den här gången var det en annan dörr som hon lyckats få upp bakom ryggen på Daniel, och så full fart efter matte!

Monty och jag kunde slutföra vår promenad, och när jag kom hem var Lira instängd bakom flera dörrar och barngrind, och distraherad med morot:-) Trodde husse skulle vilja posta henne raka vägen till Avesta, men han tog det med humor...

Liradini, utbrytardrottningen!

Man har aldrig tråkigt med Lira, hon är underbar! Men jag börjar bli orolig, hur ska det gå att hålla Liradini instängd i hundgården???