De' e' mycke' nu

Sen sist har vi hunnit gå några spår till, med rätt lyckat resultat mestadels. Hemligheten är nog tyvärr att vi ju fått lov att spåra i koppel i stället för lina. För några dagar sedan kom paketet från Jami, innehållandes vår nya spårlina. Blir invigning av den i helgen. Ärligt talat är jag tveksam till den, men vi får väl se… Säker är jag däremot på att Lira kommer att utnyttja linan till max, att lugnt lufsa fram i spåret är inte Liras grej…


I veckan började den praktiska delen av den apporteringskursen som jag ska gå. Krav för kursen var pris i nbkl. Övervägande delen av övriga deltagare har hundar som är 4+ och har startat flera gånger i öppenklass…

Efter lite lydnad där Lira verkade börja fundera om Apan var på ingång under fotgåendet (växlade från jaktfot till tävlingslydnadsfot), testades våra, eller hundarnas, kunskaper. Först en markering bakom ett krön som var lite jobbig eftersom man inte såg vad hundarna pysslade med… Men Lira kom rätt snart tillbaka över krönet med dummyn, så hon skötte sig nog hyfsat i alla fall.

Men sedan blev det värre… Ett långt dolt linjetag bakom två små kullar, dessutom med en störningsmarkering ner i en sänka. De gånger Lira har gått dolda linjetag utan någon som helst retning eller känt område kan nog räknas på ena handens fingrar. Kommer på ett, på ett WT. De gånger hon fixat ett dolt linjetag är ännu färre.

Så, långt om länge kom dummyn in, men något linjetag kunde man inte tala om. Ingen direkt lydnad på pipan heller;-) Så skulle markeringen tas in. Markeringen? Var sjutton hade den nu landat? Som tur är, är min hund mindre besläktad med guldfiskar än vad jag är, för hon for iväg rakt ut hela vägen och hämtade in markeringen direkt – underbart!

Men vår insats på linjetaget renderade i att vi direkt förpassades ned i lekisgruppen där vi fick träna linjetag mot målområde. Det är en övning som vi är mer hemma på, och Lira skötte sig till största delen klockrent, och hade underbart roligt också:-) Lugn och tyst i passivitet också. Och söt!

Några tankar fick jag med mig från kursen, och de ledde till ett mycket bra träningspass dagen efter. Då jobbade vi på samma sätt som på kursen med att öka längden på linjetag, med och utan störningsmarkering och på en nivå som passade. Dessutom lite kluriga markeringar, som jag är jättenöjd med hur Lira klarade. Jag tycker att Lira verkligen har gått framåt sen i höstas, jättekul!

Mycket apportering blev det denna vecka. Nästa vecka blir ännu värre, gå på kurs, hålla kurs, filma mh, städa Hundtorpet, och så WT. Risken finns väl också att det är något man borde träna efter kursen;-) Phu… Maj, årets ”värsta” månad. Nu hoppas vi i alla fall på en lugn (på alla fronter) och trevlig helg:-)