Vi har kämpat en del med linjetagen, för Lira gillar att jaga... Och gör då gärna det så fort som möjligt. Lira behöver lära sig att lita på att jag kan visa henne var apporten finns så att hon vågar stå på. Blir hon osäker aktiveras hennes defaultläge: jakt. Och jag behöver lära mig när jag ska gå in och hjälpa till. Vi har nött och nött med målområden och memories. Nu har vi under några träningspass i höst lagt in dolda linjetag, och visst, vi måste fortfarande jobba med att springa rakt och länge (och hur jag ska skicka så hon inte faller av bort från rätt område..!), men Lira har gått ut i bra tempo och framförallt har det gått bra att stoppa henne och dirigera om när det behövs.
En annan sak som har gått framåt är signaler. Förut hade jag ca 2 signaler på mig, blev det mer än så var det kört. Nu känns det i alla fall som att jag har betydligt fler. Lira lyssnar för det mesta fint och jobbar frimodigt enligt den nya anvisningen. Inte riktigt framme vid målbilden, men vi kanske är på väg?
Det största hindret är förstås att samtidigt som Lira måste lära sig, måste även hennes förare lära sig... Idag körde vi en nyttig övning för just det. Vi tränade närsök; Lira är duktig på närsökssignalen, men jag vill att hon rotar lite mer. Det nyttiga var att jag dels fick jobba med att hålla henne kvar i ett område som jag bestämt, och dels (framförallt!) se att det fungerade!
Kul när övningar som kändes lite svåra i fjol eller rent av i början av året nu känns ganska lätta:-) De övningar som kändes omöjliga kanske bara är svåra nu..?;-)
Det börjar kännas som att vi inte skulle göra bort oss fullständigt i öppenklass. Om provet gick enbart på land vill säga. Vattenarbetet har vi långt kvar på, eftersom jag lade mycket krut på grundövningar i början av säsongen. Nu skulle vi behöva stega framåt i lagom tempo för att köra öppenklass nästa år - men vattensäsongen för oss är nog slut för i år. Är lite tveksam till att vi på 1 månad nästa sommar kan få till allt det som fattas:-/ Skulle behövt en stor inomhuspool:-) Vi siktar på att prova nästa år iaf, synd bara att släpspåret försvinner. Det är Liras allra bästa "moment", så det hade ju varit kul att få prova det i alla fall...
Lira har fått dela burutrymme med Phoenix de sista träningarna, och det märks att stackars Lira har vuxit upp med en hund som är väldigt noga med att inga labradorer får ligga på svansen eller dylikt. Det gör väl inte så mycket för Monty är en liten hund (även om han helst ligger mitt i buren), men en tollare tar upp betydligt mer plats:-) Lira trycker upp sig mot burväggen för att inte nudda vid Phoenix som bekvämt sträcker ut sig. Förhoppningsvis kan Phoenix lära Lira att vissa hundar är snällare än andra och tål att liggas på:-)
Monty slog på stora charmen i veckan när han mötte ÖAs fotograf och reporter häromdagen. Han visade upp sin allra bästa sida och belönades med en stor bild i tidningen. Han är väldigt nöjd med sin insats:-)
Nästa helg är det kennelträff i Avesta, ska bli spännande. Jag ska dela vandrarhem med ett innebandylag, ska också bli spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar