snö

Idag skulle vi träna sök, men det hade kommit lite för mycket snö för att göra något vettigt... I stället träffades vi på en parkering (tillräckligt djup snö bara där). Lira fick jobba med markeringar och visade att hon verkligen förstått vad det går ut på. Hon är otroligt lättlärd!

I övrigt så har helgen gått i vinterns tecken, lite snöskottning, ganska mycket snöpulsning (inte uppskattat av Monty), och så har jag sytt klart Montys vindsäck (mycket uppskattat av Monty).

Published with Blogger-droid v1.6.5

Slump!

Brukar ibland läsa i denna utmärkta blogg: http://collievaenner.blogspot.com/. Senast jag läste där fanns det en länk till en annan mycket intressant blogg: http://pedigreedogsexposed.blogspot.com/. Ni kanske minns dokumentären för ett tag sedan? I alla fall, bara ett par dagar innan jag gjorde mitt inlägg med en liten bildjämförelse, skrev Jemima detta inlägg http://pedigreedogsexposed.blogspot.com/2010/12/lab-or-flab.html och http://pedigreedogsexposed.blogspot.com/2010/12/so-now-girl-v-girl.html. Jag lovar att jag inte hade läst hennes blogg innan jag skrev mitt inlägg! Slump, eller flyger gemensamma tankar över världen?;-)

Jag har ingen aning om vem jaktlabbetiken på bilden är, men man kan nog också konstatera, för de som tror att utställningar behövs för att man ska kunna känna igen en ras, att den tiken och min tik inte är alltför olika;-)

Nedan, fyra i stort sett obesläktade jaktlabradorer (oundviklige Pocklea Remus finns långt bak) tränar walk-up. Nog sjutton syns det att det är samma ras!

Som i fjällen

Så, eld nere, eld uppe, en tallrik thailändsk fisksoppa i magen, och alldeles strax en kopp kaffe. Lite fjällkänsla nästan. Synd bara att vi inte har stor varmvattenberedare nog för ett bad, och en bastu med hål i golvet...

Hundarna ligger nöjda i varsin korg, efter dagens tur i snön. Lira är så nöjd att det inte ens dök upp en svart virvelvind när jag ställde in ostpåsen i kylen. Det är något hon aldrig missar - ett bevis på att systemträning i snö är jobbigt!

På tal om sök så har jag pysslat med framförgående på senaste. Lira går riktigt bra, hon går framåt i slakt koppel och har börjat förstå att hon ska stanna och stå still på kommando med huvudet framåt. Nu undrar någon varför jag lägger tid på ett moment som försvinner efter lägre klass, men jag tycker att ett bra framförgående är grunden för framåtsändandet. Vän av ordning undrar nu varför jag i så fall bryr mig om hur hon stannar... Tja, varför inte göra något ordentligt när man ändå håller på - och det är ett enkelt och roligt moment att träna:-)

I morgon blir det hitta-övningar, då hoppas vi på bättre vind än senast:-)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Kan inte låta bli…

Hittade denna bild på en amerikansk labradortik, från en kennel som enligt egen utsago fokuserar på den ursprungliga labradoren, som kan vinna på utställning samma dag som den ”hämtar en gås”. DP?:-)


Observera markfrigången..!

Den kan säkert hämta en dummy om den inte kastats för långt och underlaget är jämnt, och den uppfyller ju rasstandardens ”bred”. Vad som är ursprungligt... välj själv... Men jag väljer den nedre hunden, som uppfyller rasstandardens ”mycket rörlig”:-) Och som kan ta sig fram i terrängen också.

Aj mina tår

Tårna håller sakta på att tina upp framför en sprakande brasa, efter ett något kylslaget apporteringspass. Man är väl inte riktigt klok... :-) Men Lira tyckte det var rooligt med långa linjetag, och grymma avlämningar hade hon idag! *love* Markeringarna var mycket nyttiga - vi måste nöta dubbelmarkeringar! Tycker det var ett bra pass, alla hundarna var duktiga, och kul med lite snack efteråt.


Och med värmen från brasan utifrån och från en kopp te inifrån så är man snart människa igen. Men visst längtar man till våren...

Och här är länken till bilden jag talade om - kolla in den coola(!) hunden som chillar(!) i snön mitt under pågående retrievermästerskap - Liras morbror Skinner (grattis till segern!): http://picasaweb.google.com/glentamara/2010Retrievermasterskap#5545061115312427346

Så där ja!

Nu skymmer det, och vi har precis kommit in efter en dag i ute i solen. Först tog bo som vanligt en tur i skogen på morgonen när solen gick upp. Vi var först ut - iaf om man räknar människor. Vi såg spännande spår i nysnön, något större än Liras. Kanske lo?

Efter frukost tränade vi sök. Lira skötte sig utmärkt, det var tydligt att hon förstått grundtanken. Hon tycker det är jätteroligt, särskilt att hångla upp figuranter... Tycker att Lira är precis så lovande i sök som jag trott, hon här sökintresset, motorn och lydnaden. Hon söker tillsammans med mig, vilket är härligt. Nu har vi förstås bara kört bebisövningar än, men det känns bra:)

Sedan hem och slänga i sig lite lunch och väcka Monty som gonade sig i soffan. Och så ut i skogen igen för en skön promenad.

Känner mig väl värd en kopp java nu:)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Sök

Har precis kommit in från ett litet sökpass. Vi kör med den s.k. "favoriten". Tänk vad enkelt något ser ut när man planerar det på papper, jämfört med hur det är i verkligheten... Det är svårt att hålla riktningen i skogen, och ännu svårare att hinna hänga med och se när hunden markerar. Framförallt en "ny" hund.

Lira tyckte först att det var aningens mystiskt med en figur under en filt i skogen, men upptäckte snart att det var enbart trevligt. Vi körde några "skick" där jag snubblade runt i skogen och släppte Lira när hon i alla fall verkade titta åt rätt håll. På fjärde skicket eller så verkade en pollett ha trillat ned, för bara några meter från stigen sa Lira "DÄR! Däråt är det" Jag kopplade loss och Lira for iväg rätt ut till figuranten. Klockrent! Nöjde oss så för denna gång.

Sedan var det dags för lite vila, dvs figga. Sök är rätt bra, efter man tränat sin hund får man ligga och ta igen sig på ett liggunderlag:-)

Lira tyckte det var lajbans med sök (men säg det som Lira inte tycker är lajbans...).