söndag 10 januari 2010
lördag 9 januari 2010
Möte med häst
Helg efter en lagom lång vecka (2 dagar) och äntligen fint väder och sol! Tog med mig hundarna ut i skogen en sväng. Där träffade vi en trevlig häst med dito ryttare. Lira har aldrig sett en häst på så nära håll, men hon gick modigt fram och hälsade mycket väluppfostrat nos mot nos. Hon var lite imponerad av en så STOR "hund" så hon bjöd för säkerhets skull upp till lek också. Vilket hästen vänligt avböjde:-) De var så söta, man skulle ha en personlig fotograf med sig... I alla fall är det skönt med en hund som reagerar med nyfikenhet i stället för rädsla inför något okänt.
Bilden: En avslappnad Lira på sin första och enda agilitytävling. Även det tog hon med ro.
Lira fick några linjetag och en lätt dubbelmarkering också, så hon har varit nöjd hela eftermiddagen. Slocknade direkt vi kom in i mattes knä. Å nu har hon fått mat och är nöjd igen. Men på golvet eftersom mattes knä är upptaget av en laptop. Taskigt värre.
lördag 2 januari 2010
Tillbakablick 2009
Året inleddes tråkigt med att Iza flyttade ut. Jag hoppas verkligen att hon trivs med livet i sitt nya hem. Tråkigt också med otrevliga kommentarer och lögner som drabbade även andra än mig:-( Jag saknar min vackra goa Iza mycket.
Monty har trappat ned under året, blev några få agilitytävlingar där resultatet tydligt präglades av att vi inte tränat något alls egentligen. Spårandet har vi förstås fortsatt med, och han går fortfarande från klarhet till klarhet. Grädden på moset var spårtävlingen i augusti där han förutom sedvanligt fint specialarbete även gjorde en efter förutsättningarna bra lydnad! Där jag också lärde mig att man bör ställa sig PÅ rutkanten innan man sänder ut hunden i rutan (för visst får man väl det?).
På det vardagliga planet känns det som att han har blivit betydligt äldre i år, för bara ett år sedan rusade han fram i skogen, i år traskar han mest i närheten. Men pigg är han fortfarande och uppskattar verkligen att få vara ”ensamhund” några dagar i veckan hos sin nya daghusse.
Första hälften av året präglades av en lång väntan, på löp, parning, ultraljud, valpning och besked om det skulle bli något nytillskott. Och sedan väntan på första besöket och så till slut hämtningen av Lira som kom instormande och var mycket efterlängtad.
Lira var helt oberörd av att flytta till ett nytt hem. Hon gav i vissa situationer ett ganska försiktigt intryck men har vuxit till sig enormt. Det händer ju mycket under en valps första år, och hon har gått från att vara en sjövild skrikande buse till att nästan bete sig som en vuxen hund. Jag har länge gått och väntat på explosionen – när ska hon bli urjobbig?
Lira har fått prova på det hon ska få göra som vuxen hund, men jämfört med många andra har vi tagit det lugnt. Häftigt för mig har varit att uppleva en hund som verkligen har tydliga medfödda egenskaper, jag kommer aldrig att glömma bilden av den lilla valpen som utan kommando och utan att ha sett något falla efter ett skott flyger iväg i full fart för att söka i krutröken.
Lira är en härlig bekantskap vars personlighet sammanfattades mycket bra av min svärmor: ”Tänk att hon kan vara så lugn samtidigt som hon är så lekfull.” Lira i ett nötskal.
Nästa år ska Monty få fortsätta vara sällskapshund i soffan, gå härliga skogspromenader och självklart spåra kluriga och roliga spår. För Lira väntar ett spännande år med MH, röntgen, träning och kanske till och med något prov?
Monty har trappat ned under året, blev några få agilitytävlingar där resultatet tydligt präglades av att vi inte tränat något alls egentligen. Spårandet har vi förstås fortsatt med, och han går fortfarande från klarhet till klarhet. Grädden på moset var spårtävlingen i augusti där han förutom sedvanligt fint specialarbete även gjorde en efter förutsättningarna bra lydnad! Där jag också lärde mig att man bör ställa sig PÅ rutkanten innan man sänder ut hunden i rutan (för visst får man väl det?).
På det vardagliga planet känns det som att han har blivit betydligt äldre i år, för bara ett år sedan rusade han fram i skogen, i år traskar han mest i närheten. Men pigg är han fortfarande och uppskattar verkligen att få vara ”ensamhund” några dagar i veckan hos sin nya daghusse.
Första hälften av året präglades av en lång väntan, på löp, parning, ultraljud, valpning och besked om det skulle bli något nytillskott. Och sedan väntan på första besöket och så till slut hämtningen av Lira som kom instormande och var mycket efterlängtad.
Lira var helt oberörd av att flytta till ett nytt hem. Hon gav i vissa situationer ett ganska försiktigt intryck men har vuxit till sig enormt. Det händer ju mycket under en valps första år, och hon har gått från att vara en sjövild skrikande buse till att nästan bete sig som en vuxen hund. Jag har länge gått och väntat på explosionen – när ska hon bli urjobbig?
Lira har fått prova på det hon ska få göra som vuxen hund, men jämfört med många andra har vi tagit det lugnt. Häftigt för mig har varit att uppleva en hund som verkligen har tydliga medfödda egenskaper, jag kommer aldrig att glömma bilden av den lilla valpen som utan kommando och utan att ha sett något falla efter ett skott flyger iväg i full fart för att söka i krutröken.
Lira är en härlig bekantskap vars personlighet sammanfattades mycket bra av min svärmor: ”Tänk att hon kan vara så lugn samtidigt som hon är så lekfull.” Lira i ett nötskal.
Nästa år ska Monty få fortsätta vara sällskapshund i soffan, gå härliga skogspromenader och självklart spåra kluriga och roliga spår. För Lira väntar ett spännande år med MH, röntgen, träning och kanske till och med något prov?
måndag 28 december 2009
Dessa tonåringar
Lira är fortfarande (hyfsat) lyhörd och uppmärksam, är inte uppkäftig eller jagar killar, men så är det ju det här med spriten..! Först var det en vodkaflaska som hon fick tag i, grep den bestämt, visade gärna upp den men ville inte lämna tillbaka den. Sedan var det en flaska starkvinsglögg som hon smög iväg med. Tyvärr för henne var den tom. Och så igår hittade jag henne utslagen i sin korg, bredvid en liten flaska Akvavit som hon norpat - hon tittade dock inte ordentligt, så det var en flaska essens hon fått tag på:-)
Men vad härligt det är med unghundar:-) Den stora livsglädjen och varje dag är det något nytt att upptäcka. Lira älskar den fluffiga nysnön och studsar lyckligt fram så fort hon får frikommando.
Under julhelgen fick hon vara med på sin första (korta) skidtur. Vi skidade ut på en sjö för att pimpla lite. Lira studsade lyckligt i snön. Dock var det mycket blåsigt och snö, så det var inte så trevligt ute på sjön. Monty började med att trassla in sig i en rev, och när han blivit uttrasslad frös han så mycket att han skrek, stackars liten. Så vi lindade in honom i en tröja, lade honom på en fäll och täckte över honom med en filt. Sedan stack vi åt honom ett ben. Då låg han nöjt och tuggade medan filten snöade över. Lira löste det på sitt unghundssätt och sprang och studsade i snön. Och klättrade på mig...
Lira är ganska destruktiv just nu, tur nog tar hon ut det på sina leksaker. Hon fick två mjukisdjur i julklapp, på tio sekunder hade hon slitit sönder båda sina och ett av Montys. Men den lilla anden hon fick som valp håller än... Sköldpaddan hon fick med sig från Avesta är dock ett minne blott.
Vi är tillbaka på internet, men nu är kabeln till kameran försvunnen, så inga bilder från utflykten på sjön:-(
söndag 20 december 2009
Inget internet = inget bloggande
I alla fall, vi har börjat flyttning. Jag är snart klar med den ”yttre” matkällaren, bara en hylla som fattas. Den ”inre” matkällaren är rensad, men jag hade tänkt ha den som ett klinkersprojekt, så den kan inte sägas vara klar… Börja med att fixa matkällaren känns ju normalt;-)
Hundarna kommer ju lite i skymundan, det är väl svårt att undvika mitt i en flytt. De hanterar det dock bra (inte för att jag är förvånad när det gäller Monty). Men Lira blev i alla fall superöverlycklig när vi tränade tävlingslydnad för ett tag sedan. Allting var bara såå roligt och vi har tagit ett litet steg på vägen mot ett fritt följ… Och hennes metallapportering blir man varm inombords av att se, så himla snyggt.
Lira tycker att det är toppen med den fluffiga snön som har kommit. Man kan hoppa i den, man kan leka snöplog, man kan blåsa snömoln med nosen. Monty får snöbollar.
Första dagen när det snöar tog vi en tidig morgonpromenad i den, förutom av rådjursspår, orörda snön. Fluffig snö låg på alla grenar och återskenet från staden gjorde det nästan lika ljust som på dagen – fast orange. Jag och Lira tyckte det var underbart. Monty fick snöbollar.
Sedan kom då kylan, och Monty tycker att soffan framför brasan är ett bra alternativ, medan Lira ökar tempot för att hålla värmen.
Lite apportering har det blivit för Lira innan snön kom, bl.a. en sökvariant inspirerad av uppletande. Gick klockrent.
Hundarna kommer ju lite i skymundan, det är väl svårt att undvika mitt i en flytt. De hanterar det dock bra (inte för att jag är förvånad när det gäller Monty). Men Lira blev i alla fall superöverlycklig när vi tränade tävlingslydnad för ett tag sedan. Allting var bara såå roligt och vi har tagit ett litet steg på vägen mot ett fritt följ… Och hennes metallapportering blir man varm inombords av att se, så himla snyggt.
Lira tycker att det är toppen med den fluffiga snön som har kommit. Man kan hoppa i den, man kan leka snöplog, man kan blåsa snömoln med nosen. Monty får snöbollar.
Första dagen när det snöar tog vi en tidig morgonpromenad i den, förutom av rådjursspår, orörda snön. Fluffig snö låg på alla grenar och återskenet från staden gjorde det nästan lika ljust som på dagen – fast orange. Jag och Lira tyckte det var underbart. Monty fick snöbollar.
Sedan kom då kylan, och Monty tycker att soffan framför brasan är ett bra alternativ, medan Lira ökar tempot för att hålla värmen.
Lite apportering har det blivit för Lira innan snön kom, bl.a. en sökvariant inspirerad av uppletande. Gick klockrent.
På tal om apportering, så hittade Lira under flyttandet en 4-kgs tungapport. Oj vilken rolig grej tyckte hon och sprang omkring med den, stolt som en tupp. Inget problem att galoppera med den för en 8-månaders valp. Det handlar om inställning:-)
En värdelös bild, som jag tyckte var ganska rolig ändå (tagen med mobilen)
torsdag 10 december 2009
onsdag 2 december 2009
Här drack vi adventsglöggen framför en sprakande brasa:-) Dåligt med tid för bloggande är det. Fullt upp med flytt och renovering. Jag har fått en ny hobby. Riva! Det är jättekul:-) Få utlopp för sin förstörelselust... Nu är i alla fall matkällaren i stort sett rensad. Lira tycker det är jättetråkigt och och tog ut det på en julkrans hon fiskade upp ur en flyttkartong. Hon plockade alla kottarna - "Vadå, jag brukar ju tugga på kottar?" :-)
För övrigt börjar Lira bli tonåring, det är bara såå spännande med dofter. För att inte tala om skällandet:-/ Tränade med gänget på Torpet idag, och Lira jobbade fint och fokuserat, men så fort det blev paus i träningen övergick hon till dofterna - inte OK, koppel på. Och en del skällande blev det också när Gin skulle träna... Men hon skötte sig fint när hon fick socialträna lite med Fanny.
Full fart med tungan rätt i mun
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)