Midsommar

Lira har firat sin första midsommar. Hon började med att plocka sju sorters blommor, fast det blev bara fyra, maskros, begonia, okänd sort och en ros. Sedan hindrades hon av någon otrevlig figur som ville ha några blommor kvar i trädgården. Lira hävdar dock att det var fem sorter, humla räknas också anser hon.

Sedan traskade vi iväg i koppel bort till bygdegården (bara lugn, vi har nära dit...). Där var det fler människor än hon någonsin sett förut, tjoande barn och hundar av alla sorter. Lira kikade på spektaklet från tryggheten på mattes arm. Det är jag och Paris Hilton vet ni. Chihuahua blahablaha, jaktlabbe på armen ska de' va! Jag ser för mig hur jag kommer på jaktproven med min labbe i famnen. Vadå gå fot? Nere på marken var det lite småläskigt med människor som är så stora medan man själv är så liten, men i mattes famn var det bara jättekul.

Och så kan jag inte låta bli att fundera lite. En människa (A) med hund i koppel tar sikte på en annan människa (B) med hund. B lyfter upp sin hund en bra stund innan A kommer fram. B står kvar med hunden i famnen medan A släpper fram sin hund. Varpå A lyfter upp sin hund och sträcker fram den för att hälsa på hunden B håller i. Hallå?!?!? Det var nog ett nytt rekord. I klass med den gången jag tränade platsliggning och till slut måste ta tag i flexit på hunden som en gubbe gjorde allt för att släppa fram till min. B måste skaffa sig en sådan där T-shirt som Lindströms figurer ibland har på sig. "Jag vill inte hälsa". (jo det står nog "prata" på Lindströms figurer). Jag är en riktig surkärring som inte vill att mina hundar ska hälsa på kreti och pleti och framförallt inte i koppel. What's the point..?

Monty och pinn-mysteriet

Idag åkte Monty, Lira och jag och träffade träningsgänget. Liras uppgift var att se söt ut och vara social, vilket hon klarade mycket bra. Favoriten var nog Tobias, kanske pga cammo-kläderna? :-) Annicas kamera var också en höjdare... Linslus!

Monty fick ett roligt och lite klurigt spår av Mari. Han spårade fint (om än något fort) och plockade alla pinnarna - fram till slutapporten. Den gick han över, vilket är väldigt ovanligt. Nåja, sånt som händer tyckte jag. Men det visade sig att spårpinnen inte låg där Mari hade lagt den! Hon visste precis vart hon lagt den men nu var den borta. Vi letade lite runt omkring men spårpinnen var spårlöst(!) försvunnen. Vem snor en spårpinne? Det logiska vore en hund som snott den, men spåret var nära våra bilar och vi hade inte sett någon hund - eller människa för den delen. Det visar hur viktigt det är att inte lägga spårslutet för nära en stig. Lite synd att Monty inte fick ta slutet när han varit så duktig, men han fick belöning ändå och verkade nöjd med sig själv, och roligt hade vi i spåret. Mari är jättebra som spårläggare!

Monty funderar vart slutet tog vägen

På vägen hem såg jag något som rörde sig i diket vid sidan om vägen. Vad konstig räven ser ut tänkte jag, den har ju ingen svans? "Räven" gick över vägen, och då såg jag att det var ju ett lo! Jättevacker! Jag har aldrig sett ett vilt lodjur förut, det var häftigt. Animalspotting i Landsjö:-)
Älg
Rådjur
Tjäder
Orre
Hare
Räv
Grävling
Ripa
Trana
Vessla (e dyl)
Bäver
Huggorm
Björnspår (tack och lov ingen riktig)
Ej identifierad större rovfågel
Kungsörn
Lo
m.m

En dag på stranden

Idag tog hundarna och jag en tur ned till stranden. Trodde inte att det skulle vara någon där en dag som denna, och det var det inte heller, bara en skock får som kikade på oss på avstånd. Lira tyckte stranden var toppen! Det blåste ordentligt och inte var det särskilt varmt heller, men Lira tog sig helt käckt ett dopp! Och inte av den typen "tappar taget med tassarna och trillar i" som Iza gjorde rätt ofta som unghund, utan hon knatade rätt ut i vågorna. Funderade ett tag om jag skulle behöva kasta mig i efter henne, men då bestämde hon sig för att ta sig upp på stranden igen. Tugga på pinnar, gräva i sanden och lite bus med brorsan - en kanondag helt enkelt för Lira. Hon satt till och med lugnt i ryggan på vägen hem. Hade inte kameran med, så dagen får symboliseras av lite bus på tomten.

Monty har ett grymt skönt minspel när han leker. Och som han låter sen...

Lock ears in attack position...

Nu du valpj-vl!

Hunduppfostran

På hundars vis. Monty har ett ben (eller nåt...) och har precis talat om för Lira att små skitungar ska visa tillbörlig respekt för de som är äldre:-) Och Lira har tagit till sig åthutningen:-)

Miljöträning

Idag har Lira fått vara ute på miljöträning. Vi såg:

3 hästar ("Jaha")

1 människa med röjsåg ("Jaha")

1 tjej på en parkering ("Jätteläskigt! Vov vov!")

En man som kom fram och hälsade ("Kul!!!")

Ett antal cyklister ("Jaha")

En kvinna med hund ("Spännande")

En kvinna i fladdrande regnponcho ("Jaha")

En granne med barn ("Lite läskigt")

En till granne i byn ("Lite, lite läskigt")

Är det någon som läst ända hit;-)

Lira sov i alla fall gott ett tag efteråt, men nu är det fullt röj igen. Som vanligt... Lira har fått för sig att man bara kan sova i mitt knä och får övertalas om hon ska sova någon annanstans. Utom på natten, tur nog, då duger buren:-) Hoppas hon lär om innan hon blir vuxen:-)

På tal om vuxen, jag har lyckats gömma Izas "urvuxna" grejor på vinden = måste köpa nytt så småningom, som Lira får växa ur... Jag hittade dock en häftig rosa sele på rea, så den inköptes raskt. Den går att modifiera ordentligt, så Lira kan nog ha den ett tag. Hon kan nästan ha den nu:-)

För övrigt gratulerar vi fina pappa Iago som har vunnit KM i ekl i Dalarna! Lira har att brås på:-)

Liradini

Det här med att vara instängd är inte Liras grej. Efter hon rymt första gången höjde jag staketet över buren. Efter hon rymt andra gången lade jag tak över halva hagen. Tredje och fjärde gången lyckades hon öppna burdörren. Femte gången har hon antagligen tagit sig ut via taket. Tips?? Måste jag lägga tak över hela hagen? Det blir ju aningens knepigt att ta sig in själv då... Men jag är inte förvånad över att hon tar sig ut, jag har sett hur hon helt oförskräckt kastar sig upp mot kompostgallren när hon känner för det. Synd att jag inte ska köra agility med henne kanske:-) Men mod, envishet och en stor dos jävlar anamma är bra i andra sammanhang också:-)

Lira har gått sin första promenad i koppel, inte planerat, men hon blev så tung att bära på att jag satte på henne Montys koppel och det gick så bra så (trafikerad väg, kunde inte ha henne lös). Han agerade föråkare och hon hängde på. Vi har tränat på omvänt lockande, detta underbara påhitt som utgör grunden för så mycket annat. Lira fattade förvånansvärt snabbt. Dock satte hon sig ned varje gång, vilket kanske inte är eftersträvansvärt, men jag tror att det löser sig självt.

Igår var Lira duktig och gick till dörren, satte sig och pep. Jag släppte ut henne, och visst var hon kissnödig. Jag har aldrig haft en hund som går till dörren (de går till mig om det blir akut), kanske blir Lira den första?

Det ska böjas i tid

Lira var mycket stolt över den fina metallapporten hon hittade, först sprang hon omkring med den med värsta schäfergreppet - mellan kindtänderna - och sedan myste hon med den i mitt knä. Bära grejer är toppen - oväntat:-) Leka med grejer med matte däremot har hon inte riktigt fattat än. Jag kunde inte låta bli att testa en liten apportering idag... Precis enligt instruktion, in i en smal del av hallen:-) Lira sprang efter, grep direkt och raka vägen tillbaka upp i mitt knä där vi myste ett tag.

Idag tog vi bilen ut i skogen där Lira och jag satt och fikade en stund (jag fikade, Lira snusade runt). Sedan fick Monty komma ut på en kort promenad och Lira fick vara ensam i bilburen en stund. Det fixade hon alldeles utmärkt, hon var lugn och avslappnad när vi kom tillbaka.

För övrigt har hon fått smeknamnet Houdini, eftersom hon inte var kvar i valphagen när Daniel kom tillbaka efter att ha varit ut till bilen en sväng. Hon hade klättrat ut! Shit, vad ska det bli av det här?!?:-) Iza fattade aldrig att man kunde ta sig över kompostgaller...

Nu sussar hon sött - inne i hagen.

Lira är här!

I fredags åkte vi ned till Avesta och hämtade hem Lira. En underbart söt och mysig liten valp. Monty föll direkt, jag trodde inte han skulle vara så förtjust i tanken på en ny hundkompis, men han gillade Lira direkt (Wow, titta matte, en valp!) och jag får hålla ett öga på honom så att inte lekarna blir för vilda. Vi får väl se om det håller i sig:-)

På vägen hem växlade Lira mellan att busa och sova, mest sova, för det var så sövande när bilen var igång.

Här hemma äter, sover och kissar hon duktigt. Första natten sov hon snällt från ca 23 till 05.30, sedan fick hon kissa och sedan sov hon med bara några protester fram till 8.30! Duktig tjej! Men sedan var det rejs tills vi åt lunch, då hon kröp ihop och somnade på min toffel:-)

Någon träning av något slag tar vi det lugnt med, Lira har fått träna på att bära halsband (jobbigt), lite on/off, inkallning med pipa vid matdags (lätt) och lite hantering. I övrigt får hon bara bo in sig och lära känna oss.

Bilder:Lira mossrivaren

Valphämtning

Huvudsysselsättning på hemvägen




"Sitt"




På upptäcksfärd i nya hemmet