En sån dag...

Dagen började med att släpa sig ur sängen halv 6 trots att det var lördag:-) Halv 7 var jag i Gideå för att gå spår. Regn, regn, regn. Typ halv 10 åkte jag från skogen med takboxen fylld med snitslar och en upprörd Lira som minsann INTE fått spåra i bilen. I bilen var också, tur nog, "min" tävlandes pinnar, för när jag kom till klubben hade boxen gått i baklås... Halv 11 for jag vidare mot Bredånger för att träna min frustrerade labrador.

Inte världens bästa uppvärmning för Lira som var rastlös och otålig när vi skulle träna. Lira fick bl.a. en markering på vatten som hon skötte mycket bra. Skakade efter avlämning (man får väl va lite snabb...). Sedan fick hon en till, oplanerad, eftersom hon på en missad landmarkering i stället hittade en hög med snaskig skit av något slag som hon parfyrmerade sig med. I plurret igen. Toppen tyckte Lira! Ja, hon simmade i alla fall fint.

Sedan roade hon sig med att joddla högt och vackert eftersom hon fick sitta vid ett träd i stället för att fika med oss människor. Billig just då;-)

På grund av joddlandet fick jag kvarsittning (av mig själv) när de andra for hem, och var därför försenad när jag for hem, via Clas O, för att bygga hundgård. Evighetsprojektet fortsätter vara utan slut. När jag avslutade dagen med att klippa gräset hittade Lira en öppen dörr till matkällaren. Där hittade hon en säck med Montys hundfoder. När jag kom in var det bara säcken kvar, innehållet var spårlöst borta.

Brottslingen ligger i korgen och sover. Jag är helt slut...

Prova-på WT

Igår var vi på prova-på WT på skeetbanan i Bredånger. Det smällde ganska bra både från skeetbanan och övriga skyttebanor i närheten, så Lira var ganska på tårna när vi började:-)

Första stationen var markeringar. Lira hämtade snabbt och lätt in två enkelmarkeringar. Jag visslade på Lira för säkerhets skull vid ingångarna eftersom hon var lite intresserad av kastaren och den nya marken. Sedan fick hon en dubbelmarkering. Den första tog hon lätt, men på den andra sprang hon först och tänkte sedan, och hamnade på platsen för en av enkelmarkeringarna. Hon kom på sig och vände sig om ”Eh, matte..?” Hon fick göra om den som en enkelmarkering i stället.

Andra stationen var linjetag. Lira hämtade in tre av fyra så bra att jag inte skickade på den fjärde – man ska alltid undvika den där sista gången;-)

Tredje stationen var ett fält med sex dummies. Lira var fortfarande på G och hämtade snabbt in fyra dummies. De två längst ut var svårare och jag valde att kalla in och ge henne ett synintryck. Efter det gick det fort att få in de två också…

Lira fick mycket beröm på de olika stationerna, ”ett riktigt ämne”. Hon jobbade energiskt men med näsan påslagen, och tyckte det var himla roligt. Det var mycket nyttigt med all passivitet mellan stationerna, Lira var ganska otålig men tyst. Men efter söket var hon helt plötsligt lugn..?;-)

Jag är riktigt nöjd med Liras prestation, att hon kunde fokusera så fint trots okända människor, hundar och en massa skott. Och hon verkar ha börjat förstå att matte, hon kan faktiskt vara en tillgång i arbetet;-)

En trevlig dag med lagom väder (sol men inte så varmt) som avslutades med en hamburgare vid grillen.

På djupt vatten

Att träna när det är riktigt varmt kan vara jobbigt, även om man tränar på kvällen. Så Jennie och jag började med att blöta ner hundarna. Phoenix kom i full fart mot markeringen jag kastat på andra sidan om ett dike. Han missade dock att diket var ett dike och försökte gå på vatten. Han var inte lika duktig som Jesus utan sjönk som en sten:-) Sedan gick det bättre o han var duktig.

Lira ställdes upp precis vid dikeskanten, men ändå gör hon precis som Phoenix. Hon tog ett språng ut, landade mitt på dummyn och var helt övertygad om att hon skulle drunkna. Hon lyckades ta sig fram till kanten, men så såg hon dummyn och gled ned igen och fick med sig den upp. Nästa gång var hon betydligt försiktigare:-) Sista gången blev helt perfekt, ned i vattnet, vända, upp igen och avlämning innan skak. Innan dess hade Jennie kastat en dummy som fastnade under ytan. Jag skickade inte Lira på den apporten. Inte än;-) Lira var i alla fall jättestolt över sig själv som vågade gå ned i den läskiga djupa pölen.

Dice fick också pröva och tyckte det var jätteskoj och Jennie var pedagogisk så det blev mycket lyckat.

Nästa omgång blev vår läxa, långa markeringar. Lira gick ut mycket längre än förut - vind/mer laddad/ngt annat? Men hon fick jobba rätt ordentligt på alla markeringar. Den sista blev riktigt svår, Lira vände bara några meter från den men fick den inte i vind. Sedan sökte och sökte och sökte hon i gott tempo på den tungsprungna myren, men var ständigt för något kort. Till slut blåste jag stopp, hon stannade jättefint, och gick ut på mitt tecken och strax så var dummyn i mun. Härligt! Eftersom Lira jobbat så himla fint fick hon för en gångs skull snörbollen som belöning, och hon var så lycklig och nöjd med sig själv:-)

Needless to say, den här gången gick det inte att klaga på tempot in. Lira var "aningens" mer laddad än på kursen.

Avslutade när alla hundar var färdigtränade, med att ta ut Lira ur bilen, gå lite fot, sitta lite passiv - och så in i bilen igen. "Va", sa Lira, "du glömde ju apporterandet ju!":-)

Avslutningsvis så kan jag säga att genvägar är ofta senvägar och det är dumt att glömma gummistövlarna i hallen när man ska träna på en myr. Gympadojjorna fick samma behandling med trädgårdsslangen som Lira fick när vi kom hem, men de protesterade inte lika mycket som Lira.

På kurs och mera vatten

Så har värmen slagit till i Örnsköldsvik, otroligt varmt och soligt, bara så härligt! I går kväll tog hela "flocken" en promenad runt sjön, och eftersom det var så varmt passade jag på att träna lite mera vatten med Lira. Den här gången var det en å. Först kastades en markering i ån. Lira funderade en stund men eftersom markeringen flöt iväg med strömmen tog hon mod till sig och hoppade i.

Nästa markering kastades över ån till andra sidan. Nu hoppade Lira i (ganska) direkt och tog sig upp på andra sidan och letade rätt på sin apport. Så skulle hon tillbaka också... Hon tittade på mig med apporten i munnen - måste jag i igen?!? Men det var ju inget annat att göra än att gå i. Hon tog sig försiktigt ned till vattnet och gick i lugnt och fint. Och sedan tog hon ett jättesprång upp ur vattnet och landade mitt i strömfåran med ett jätteplask så hela hon for under ytan:-) Knashund:-)

Idag var vi på djuraffären och provade en sele. Rätt storlek men fel färg så vi får vänta ett tag till. Men bra miljöträning i alla fall.

När jag kom hem såg jag att någon ringt - kursen jag trodde skulle börja i morgon hade visst börjat idag! Jag går bara på dagar och inte på datum, inte tänkte jag på att söndag 15/5 inte var en söndag... I alla fall så bytte jag om i expressfart och sprang runt och samlade ihop väst, visselpipa, vattenflaska m.m. medan Lira sprang efter med en dummy. "Den här ska också med!". In med Lira och dummies i bilen och så for vi, bara en timme försenade...

Lira skötte sig bra, bra fotgående och lugn och avslappnad i passiviteten. Värmen kan ha spelat in;-) När hon fick jobba utmanades hon med långa dubbelmarkeringar, betydligt svårare än något hon gjort tidigare. Jag tycker hon jobbade mycket bra, och jag lyckades hindra henne från att byta dummy:-) En gång fick jag kalla in henne (MYCKET motvilligt från hennes sida) för att göra om. En annan gång fick vi till en riktigt bra dirigering faktiskt, förvånad själv att hon fattade så bra. Jag hade också förstånd att inte skicka henne på en för svår markering, utan vi avslutade med en lätt.

Läxa till nästa gång är att träna på långa markeringar, och tempo på ingångar. Kom på efteråt att Lira ofta reagerar på nya situationer genom att vara lite seg på att komma in, hon vill gärna vara kvar ute i området. Ska bli kul med kurs:-)

Simborgarmärket

Lira har tagit simborgarmärket idag! Vi var vid en typisk skogstjärn, 1½ meter djupt direkt vid kanten. Första gången Iza var vid den tjärnen, ca 1 år gammal, stod hon på huvudet i vattnet och fick sig en ofrivillig simtur. Och idag gjorde Lira samma sak:-) När hon klättrat upp ur vattnet kastade jag en markering ut på tjärnen. Lira bara skulle ha markeringen. Men hur? Hon sprang fram och tillbaka längs stranden, provade att hoppa ut på en ö, men nej, markeringen var för långt ut. Till slut sträckte hon sig så långt ut att hon hamnade i vattnet och simmade ut och hämtade in apporten.

Vi gjorde om det direkt efteråt, och då tvekade hon bara någon sekund vid kanten, sedan tänkte hon "äh, vad sjutton" och tog ett språng rätt ut i vattnet. SÅ duktig tjej:-) Hon simmade jättefint utan något plaskande.

Nu är hon snart en fullfjädrad apportör;-)

YES!

Idag kom det ett spännande brev med SKKs logga. Öppnade det försiktigt och yes! HD A och ED ua!!! Underbart:-)


Finaste Liradini, lika fin på insidan som på utsidan!

Lite sen senast:
Vi har tränat lite apportering, i skogen och i havet:-) Lira tyckte det var toppen att få skutta fram i vattnet, det var väldigt långgrunt så det blev aldrig mer än magdjupt, men det var nog bra för Lira. Långgrunt, inte alltför vågigt och mjuk fin sand under tassarna ger att vatten = skoj. Tyvärr blev det ingen skotträning som tänkt på grund av kennelhosta:-( Jag har bara en 9mm, bruksnörd som jag är…

Lira har uppdaterat sin topplista när det gäller vilt, nu ligger kaniiiin på förstaplatsen. Konstigt nog är det alltid det senaste viltet som toppar listan..? Men nu har vi kört varvet runt på vilttyperna jag har i frysen i alla fall.

Dummy är också ok...

På spåret

Att spåra med Lira är som att hänga efter ett godståg:-) Fast ett tåg brukar hålla sig på rälsen och inte kasta sig fram och tillbaka mellan träden. Men idag hade jag koppel i selen så jag kunde hänga med. Någorlunda i alla fall. Bromsa, hålla sig på benen, ducka för grenar, och hinna läsa hunden. Men Lira tycker det är skojigt och jag är nöjd. Tyckte spårningen var snäppet bättre än senast.

Och så en ordentligt försenad 1:årsbild. Inte så lätt att fota en jaktlabbe ensam:-)